fog rolling down behind the mountains on the graveyards and dead sea-captains

det slog mig att hela situationen är jävligt miserabel. och eländig.
så att säga.
har nu, tills vidare, infört förbud mot facebook och nagelbitning.
väntar optimistiskt på resultat!!!!!!!!!!!!

leave the sun behind me and i watch the clouds as they sadly pass me by.

vinglar in i mig själv
och du.
du i linne i din säng
du var så tyst, jag förstår varför nu
jag flippar alltså. skitkväll.
älskar dig mens

never met a wise man. if so it's a woman.

bilderna är tattade!

bussfest med 90-tals tema i fredags. vi var grunge och fett svåra såklart.
sara kom med rabarber och visdomsord
"det är surt men gott, precis som livet"
och vi ba' HELL YEAH

jag ska skratta när det faller sönder, inga tårar ska fukta mina torra kinder. inga svarta kläder, inget flor, jag ska inte bära svart slips och svarta skor.

jag känner mig så löjligt upprymd. fick världens bästa sms av moa förut. "Vi borde dansa i regn för att känna att vi lever." och jag kände bara MM JA JO JAPP det är så sant.
i helgen har jag ätit godis, kramats med linnéa, läst jonas gardell och inte rymt från mig själv en enda gång. och så har vi kollat på den tredje twilightfilmen!!!!! egentligen gillar jag inte twilight överhuvudtaget men jacobs rygg och käkben ger mig seriöst hjärtklappning. olala.
haha ja jävlar.

under the iron bridge we kissed and although i ended up with sore lips it just wasn't like the old days anymore, no it wasn't like those days. am i still ill?

sommarvärmen når inte riktigt hela vägen in men idag har jag dansat till the smiths i mitt kök endast iklädd en stor tröja och hatt. jag mår bra och majkvällar är ju så sinnessjukt vackra.

smile, smile Bobby with your lovely mouth. pack up your troubles, let's head out to the fountain of death and splash about, swim back and forth and laugh out loud

har haft en fantastiskt ultrapepp fredag, dansat till YMCA och bubbelskrattat och så
vissa dagar orkar man bara vara cpglad.
jaja
du vet

ungefär allt just nu

the smiths - unhappy birthday

lördag

trilla inte omkull för min skull

hur kan dom tro på evig kärlek, hur kan dom tro på den nu?



ja jag dog faktiskt igår. dans, lycka, svett, glädje. och så en jävla massa tårar. men de måste ju ut ändå. skrev i ett sms direkt efter konserten att mitt hjärta är så ostabilt och att jag känner så mycket att jag knappt kan stå på benen. och det där om att jag inte ska vara så himla svart hela tiden - jag har målat naglarna orangea, och igår fick jag ett lila armband, motivering: "elin du ska få det här för det är det finaste av alla dom jag har."

vet inte om vanligt folk har koll på vem charles manson är. men om ni vet så borde ni se det här. jag tror det är meningen att det ska vara roligt men alltså det bara skär i hjärtat när jag ser det.


it should be this way? i said "no" and then i shot myself so drink, drink, drink and be ill tonight from the one you left behind

"här sitter vi och finns inte längre." lever ut allt och lägger inga band på mig själv och det är okej. att ligga på golvet och andas, tänka och lyssna på the smiths en hel dag är okej. det finns alltid ett sen.


have you ever seen the quiet indecision of a man when he's standing by the fire with an eager friend in his hand oh will he ever quite understand that it will follow the rain?



har kastat löjligt många stenar på den tunna isen på sjön de senaste dagarna, även hängt med en del bra människor och pluggat alldeles för lite och sånt men nu är det vår iallafall och på lördag kommer bästa emil äntligen hem från england. ikväll gick luften ur mig totalt men sånt får väl också vara okej va.


i know i'm unloveable, you don't have to tell me. i don't have much in my life but take it, it's yours.

när jag vaknade häromdagen tänkte jag att här och nu borde jag stanna tiden. aprilsol och de finaste axlarna värmer hjärtat ungefär hundra grader. jag trivs, så himla bra.


i knew a lady who came from duluth, bitten by a dog with a rabid tooth. she went to her grave just a little too soon flew away howling on the yellow moon


vin, macarons, tända ljus och prat runt köksbordet med underbara vänner en helt vanlig måndagskväll och natt. där snackar vi livskvalitet folks! resten av veckan har varit jobbigt pluggig men idag hinkade jag och en rätt så fin hindu i oss massa kaffe och sedan när jag väntade på bussen så flög en skock fåglar i ett "V" ovanför mitt huvud och jag bara "ja jag vet"

take another little piece of my heart now baby




det känns lite som att jag har en storebror inombords som håller mig i handen och påminner mig om tidigare vårar. jösses vad jag är bra på att sätta ord på hur jag känner. ehe.


och jag tänkte att det här är bra, här kanske jag stannar kvar.

tänker väl mest att jag är fan inte den som är den.


and he stole from the rich and the poor and the not-very-rich and the very poor and he stole all hearts away




imorse sa jag fuck you till vinterjackan och bestämde mig för att frysa i skinnjackan hela dagen istället. känner mig mulligt nöjd med det beslutet och ångrar det inte en jävla sekund, det verkar ju faktiskt vara som så att varenda centimeter av mig har drabbats av vårkänslor och sånt. igår när jag satt på spårvagnen slog det mig att vissa saker inte är till för att funderas sönder, ibland kan man bara låta hjärtrytmen tala. sedan drack jag och min ramoneströja te med en hindu och hans ramoneströja.
håll i hatten! 


i don't mean to suggest that i loved you the best, i can't keep track of each fallen robin. i remember you well in the chelsea hotel, that's all, i don't even think of you that often


inramlad i någon slags skum livsfas, vill bara dricka kaffe och pussa på axlar hela dagarna. har bestämt mig för att det är okej. dagens bästa ord: bumbibjörn.


bara.

"sätt på tangerine, jag vill förknippa den med dig."


you want me? well fucking come and find me. i'll be waiting

med viss risk för att vara alldeles för mycket alldeles för snabbt: min kudde luktar inte alls som den gjorde i onsdagskväll och det känns synd. ack ack ack. livets mysterium måste ju ändå vara begreppet lagom.
är det söndag så är det.


så dum som jag är kan jag inte förstå hur jag ska bära mig åt för allt blir fel och hur du ser på mig stämmer ganska bra med hur jag ser på mig

ikväll äre jag, min fläta och kamomillte som hänger. eftersmaken är ungefär som en gammal kärestas tröjdoft, förresten gulligt att jag minns dofter, ord och känslor men nästan aldrig viktiga saker. alltså jag är ju hopplös.
och. jag kände aldrig efter, för det behövdes inte. men nu vill jag bara ha bättre tider och inte vara säker på någonting. för att det är mycket enklare när man inte är säker och för att jag inte orkar fela mer.  


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0