det finns ingenting, det finns ingenting vi inte kan för vi har varann. (och nu öppnar jag hjärtat och skriver.)
nyår 09/10 och ja jag har klippt bort mina vänner från bilden, dålig tjej
den första januari 2010 inleddes med en fet spya och sen en till och en till. ett par dagar senare gjorde min dåvarande pojkvän slut med mig och jag kände mest att livet var ett stort jävla fiasko och jag hade ont i hela kroppen. i hela kroppen. hela hela hela tiden. "elin, med tanke på hur ditt år har börjat så kan det bara bli bättre nu" sa mamma någon dag i januari då mina tårar bara inte kunde sluta rinna även om jag gråtit i flera dagar. 
min dagbok i februari: jag lever på andra personers läppar och det får vara okej ett tag. bara tills allt slutar vara så jävla svart och ihåligt inom mig, det MÅSTE GÅ ÖVER SNART!!!!!! och imorse visade vågen på minus 8 kilo. minus jävla 8 kilo. jag tynar bort, bokstavligen talat.
sen blev det bättre någon gång framåt våren igen. mamma hade rätt den där januaridagen i början av året (mammor har alltid rätt), det blev mycketmycketmycket bättre. och troligtvis kommer jag drabbas av glädje, sorg, förälskelse, ilska, fnissighet, cynism, kärlek, förvåning, svartsjuka, bubbelgladhet och ja precis allting man kan känna, även år 2011. 
you make me happy, whether you know it or not.
svar: tack fina! verkligen. det är alltid så fint att få små kommentarer av dig<3
jag gillar dig
killar kommer och går men vänner varar!! jag är glad att allt löste sig för dig och det ger mig massor hopp om att det kommer lösa sig för mig med! <3
