hela världen i min hand. och jag har nio stycken armar, det finns ingenting jag inte kan.

det handlar fortfarande om att vara nära eller långt borta. thåströmplattan går på repeat och det är nerkluddade anteckningsblock i min säng, jag har plugg upp över öronen och en ständigt gnagande tanke.
vem fan har lust att plugga när hela livet känns som ett jävla pussel/evighetsprojekt? bara undrar.


my dear english christian friend said "hey friend you know she loves you when she turns around to see you again when you've just said goodbye".



biter mig själv i underläppen, och jag vet exakt vad det betyder.
ja, fint äre iallafall, livet och allt det där runt omkring ni vet.
musik finner ni här och här

please don't make this harder



om det är några som kan förvandla en vanlig grå söndag till nåt så bra så man nästan vill sätta sig ner på backen och grina lite så är det ju ändå the strokes.


CAN YOU TEACH ME HOW TO FEEL REAL?

min dagbok, augusti:
varenda andetag fastnar i mig.
/jag verkar ha glömt bort hur man känner i hjärtat men jag verkar framförallt glömt bort hur man stänger av hjärnan. och jag har slutat drömma om dig om nätterna och jag saknar. det och dig. 



annars då? gör mitt bästa för att försöka sluta krångla till allting och istället njuta av hösten som ju faktiskt är bästa årstiden. idag gick jag nerför gatan och det var mulet och blåste och jag tänkte att fan, såhär bra har jag inte mått på ett år ungefär. dessutom ska jag och tomas äntligen ta itu med vårat gitarrspelande. pepp! och nu gör jag som vanligt och gömmer musik bakom bilden, buselin

torsdag / did you give the world some love today, baby?



musikfantaster ja och så alla ni andra: tryck här.


when you were here before i couldn't look you in the eye. you're just like an angel, you're skin makes me cry. you float like a feather in a beautiful world. i wish i was special, you're so fucking special.

söndagspatetik, jag planerar inför framtiden med en ny mapp på datorn. det är tatueringar, det är sovrum, det är visioner och det är någon som steker köttbullar. denna någon alltså.
”Det finns människor som är lite mer levande än andra. Människor som lyser. Som aldrig riktigt nuddar marken när de går.”

hittade ingen passande bild. så katie får stå får underhållningen. bästa katie.


jag låtsas ibland ta tillflykten men blir nog kvar/finns inget nirvana nån annanstans

det är officiellt höst och jag tokgillar det. att vira fetaste halsduken man har runt halsen innan man kutar till bussen på morgonen, ta en promenad med en vän efter skolan och dricka te ungefär hela tiden, det är inte alls pjåkigt. gårkvällen började på världens bar med järngänget och spenderades sedan hos elias med en bunt härliga människor, otroligt trevlig kväll som avslutades i rebeccas säng. nåt annat jag pysslat med den sista tiden är att lyssna på den här låten ungefär hela tiden. den är så himlahimla bra.

och mitt i allt har jag glömt hur man jagar bort känslan av hopplöshet.

RSS 2.0