elin

att jaga bort spöken ur huvudet.
konversation i min säng en alldeles för sen natt för ungefär tusen år sedan

jag: är det på låss?

du: nä, det är på rikt



javisst.

jag har ett sår över mitt högra ögonlock. det ser definitivt inte så rockigt ut som det låter. och my basketball team's name is gay human bones.

här kan man sitta och vara jävligt nöjd med tillvaron. har precis haft en väldigt ensam men extremt bra bubbelfnissattack och nu tänker jag googla bilder på devendra banhart och fundera ut några fullkomligt sjuka och osammanhängande svar till den numera ständigt återkommande frågan "hur känns det att ta studenten då?" istället för att plugga. och så finns det dagar då man slås av hur man fyller upp en kvot i ett destruktivt beteende man tragglat med så länge och som man ändå ständigt tar i försvar och hävdar att det är en del av alla de pusselbitar som utgör mig. idag var dock inte en sådan dag. OCH DAVID BOWIE ÄR FAN BÄST I HELA VÄRLDEN. på allt

häromdagen sa en av mina fina lärare att ”livet är det svåraste ni någonsin kommer att uppleva”. ibland är det så otroligt bra att få betydelsefulla ord kastade i ansiktet när hela (nåja) ens tanketrassel kretsar kring typ studentrim, busstidstabeller och fornnordisk mytologi. något annat som är så jävla, jävla, jävla bra är att jag är omgiven av människor som påminner mig om att leva i nuet. jag glömmer bort det ibland. eller oftast. det viktigaste jag upptäckt den här veckan är dock att tre koppar kaffe innan prov INTE är en så briljant idé som man kan tro. 

i lördags dansade vi på karateklubben med karatefylla (se bild) ånävarz ska inte överdriva men det var hysteriskt soft i vilket fall. och moneybrother är jobbigt snygg.

och körsbärsträden har börjat blomma och det har gått tillräckligt lång tid för att låtsas som att vi aldrig hände. volym 2. haha. ja. jag är en smula labil, säger dom. för att inte tala om virrig!!!! min mobilladdare är borta och jag glömmer ta ppiller nästan varje dag så allt är som det ska vara.