elin

jag har feber och har legat hemma i två dagar och bara lyssnat på the mamas and the papas, läst "just kids" av patti smith (den är helt fantastisk) och blivit klappad på ryggen av mamma. häromnatten drömde jag att en bekant ändrade sin relationsstatus på facebook från "har ett aslyckligt och svinlångt förhållande" till "singel". så himla typiskt mig bara. haha. ha. 

ur just kids:

En dag på sensommaren klädde vi oss i de plagg vi tyckte bäst om, jag i mina beatniksandaler och Robert i sina älskade hippiepärlor och sin fårskinnsväst. Sedan tog vi tunnelbanan till West Fourth Street och tillbringade eftermiddagen på Washington Square. Vi hade med oss kaffe i termos som vi drack där vi satt och såg på strömmen av turister, knarkare och gatumusikanter. Upphetsade aktivister delade ut flygblad där man protesterade mot kriget. Schackspelarna drog till sig sina egna åskådare. Alla samlades i detta ständiga larm av högljudda gräl, bongotrummor och skällande hundar.

Vi var påväg mot fontänen, centrum för all aktivitet, när ett äldre par hejdade sig och stirrade på oss. Robert njöt av att andra tittade på honom så han kramade tillgivet min hand.

"Kan du inte ta en bild av dem", sa kvinnan till sin leende make, "jag tror de är konstnärer."

"Nej vet du vad", sa han och ryckte på axlarna. "De är ju bara ungar."