let's swim to the moon, let's climb through the tide. you reach your hand to hold me but I can't be your guide
det blev 20 minusgrader. viktiga personer rycktes ifrån oss, och rebecca kom hem från peru. jag har kanske aldrig gråtit och skrattat så mycket som de senaste veckorna. har skapat en smula distans till sådant man bör hålla på avstånd, skärpt mig, tagit tag. mår så himla bra nu. kan liksom inte hjälpa att jag skrattar lite för mycket, och högt. när jorden går under ska jag se en burleskshow och dansa med fjäderbeklädda män. det är också en bra sak. och så finns det fåglar som flyger fel inför vintern.
ungefär det enda jag lyssnar på just nu:
Kommentarer
Trackback
